söndag 4 juni 2017

Tillgänglighetsbarometern 2017

Tillgänglighetsfrågorna är ordentligt misshandlade i Söderhamns kommun. Tillgänglighetsrådet fanns på papperet fram till 2014 och de rödgröna har därefter gjort tappra försök att förhindra en återstart.

Fram till i år har man heller inte svarat på den årliga enkäten Tillgänglighetsbarometern men efter två påminnelser föreligger ändå ett svar för 2017.

Huruvida svaren är korrekta eller ärliga överlåter jag åt var och en att bedöma. Själv undrar jag t ex vem som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighets- och användbarhetsfrågor gentemot kommunstyrelsen (Fråga 1). Kommunens svar gulmarkerade.

När man läser övriga frågor och svar inser man att det finns mycket att göra inom tillgänglighetsområdet och det är något vi moderater kommer att fortsätta ställa upp för även framöver.


Tillgänglighetsbarometern 2017

1. Finns det i din kommun en tjänsteman eller förtroendevald som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighets- och användbarhetsfrågor gentemot kommunstyrelsen?
• Ja
• Nej

2. Innehåller översiktsplanen för din kommun mätbara mål eller angivna förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar?
• Ja
• Nej

3. Har din kommun under de senaste fyra åren kartlagt tillgänglighet och användbarhet i butiker och andra offentliga lokaler i kommunen?
• Ja, i både privata och offentliga lokaler
• Ja, men endast i offentliga lokaler
• Ja, men endast i privata lokaler
• Nej

4. Har din kommun under de tre senaste åren genomfört någon utvärdering av tillgänglighetsarbetet utifrån de mål som kommunen satt inom området?
• Ja, för samtliga delar
• Ja, men bara för delar arbetet
• Nej

5. Har din kommun under de fyra senaste åren genomfört någon inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus i kommunen?
• Ja
• Nej, men beslut är fattat
• Nej

6. Har din kommun en skriftlig strategi, plan eller liknande gällande bostadsförsörjningen för äldre i
kommunen?
• Ja
• Nej

7. Vilka av följande insatser genomför din kommun för att driva på privata aktörers arbete med att
förbättra tillgänglighet och användbarhet?
• Vi erbjuder utbildningar om tillgänglighet till privata aktörer
• Vi erbjuder checklistor eller lathundar för förbättrad tillgänglighet till privata aktörer
• Vi ger investeringsstöd eller annat ekonomiskt incitament till privata aktörer
• Vi uppmärksammar goda initiativ från privata aktörer, genom exempelvis priser
• Vi erbjuder privata aktörer forum för erfarenhetsutbyte och diskussion kring
tillgänglighet

• Vi uppmanar privata aktörer att redovisa information om tillgängligheten till deras
lokaler/verksamhet där övrig kundinformation finns, såsom adress, öppettider etc.
• Vi har dömt ut vite i fall då privata aktörer inte uppfyller lagkrav om tillgänglighet
• Inga direkta insatser genomförs för att driva på privata aktörer
• Andra insatser, nämligen: ________________________________
8. Har din kommun beslut på eller någon skriftlig plan för att tillgänglighetsanpassa de skolgårdar
som kommunen ansvarar för?
• Ja
• Ja, men inte för samtliga
• Nej
• Samtliga skolgårdar är redan tillgänglighetsanpassade

9. Erbjuder din kommun sommarjobb för unga med funktionsnedsättning?
• Ja
• Nej

10. Har din kommun en strategi eller motsvarande för att anställa personer med någon form av
funktionsnedsättning?
• Ja
• Nej

11. Har din kommun använt sig av brukarrevision i verksamheter som rör stöd, vård och service för
personer med funktionsnedsättning?
• Ja, vid flera tillfällen
• Ja, vid något enstaka tillfälle
• Nej

12. Ställer din kommun krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet?
• Ja, alltid
• Ja, i vissa fall
• Nej, men ekonomiska incitament finns
• Nej

13. Ställer din kommun krav som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när bidrag
till föreningsverksamhet delas ut?
• Ja, alltid
• Ja, i vissa fall
• Nej, men ekonomiska incitament finns
• Nej

14. Innehåller din kommuns lokala regelverk kring uteserveringar krav på att dessa, och tillhörande
toalett, ska vara tillgängliga och användbara för personer som använder rullstol?
• Ja
• Nej
• Kommunen saknar uteserveringar

15. Genomför din kommun kontroller av tillgängligheten på de uteserveringar som beviljats tillstånd?
• Ja, samtliga kontrolleras
• Ja, med inte samtliga kontrolleras
• Nej

16. Hur stor andel av de badplatser som din kommun ansvarar för är tillgängliga och användbara* för
personer som använder rullstol?
*Avser även möjligheten att ta sig i och ur vattnet.
• 75-100 procent av badplatserna
• 50-74 procent av badplatserna
• 1-49 procent av badplatserna
• Ingen av badplatserna
• Ingen inventering av badplatserna har gjorts
• Kommunen ansvarar inte för någon badplats

17. Hur stor andel av din kommuns idrottsanläggningar och simhallar är tillgängliga och användbara
för rullstolsburna*?
*Avser utövare, publik och funktionärer.
• 75-100 procent av anläggningarna
• 50-74 procent av anläggningarna
• 1-49 procent av anläggningarna’
• Ingen av anläggningarna
• Ingen inventering av anläggningarna har gjorts
• Kommunen har varken någon idrottsanläggning eller någon simhall

18. Har din kommun beslut på eller någon skriftlig plan för hur de kommunala skolorna ska agera när
man tar emot elever med förvärvad hjärnskada?
• Ja
• Nej

19. Har din kommun utarbetade och dokumenterade rutiner för hur kommunen arbetar med
samordnad individuell plan (SIP)?
• Ja, utarbetade och anpassade efter kommunens villkor
• Ja, generell dokumentation från SKL, Socialstyrelsen el. likn.
• Nej

20. Är din kommuns hemsida anpassad så att personer med funktionsnedsättning att kan navigera på
webbplatsen med hjälp av sina egna hjälpmedel?
(D.v.s. följer hemsidan internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA? )
• Ja
• Nej, men beslut är fattat
• Nej

tisdag 25 april 2017

Sjukvården i Gävleborg

Igår fick jag ett brev. Ett brev från region Gävleborg med en kallelse att jag ska ställa in mig för provtagning den 25 maj. Fastande från kl 22 kvällen före. Inte en enda hänvisning till vem som "beordrat" provtagningen eller varför. En liten hint fick jag genom att det stod "Din hälsocentral" längst ner på brevet.

Nu är det så att jag går på någorlunda regelbundna kontroller på onkologen i Gävle sedan snart två år tillbaka. Jag drabbades av Lymfom och behandlades med cytostatika sommaren 2015 och har var tredje månad därefter fått ett kuvert med samma tryck på utsidan, dvs "Region Gävleborg". Innehållet har varit en kallelse till återbesök och en bifogad provtagningsremiss med en uppmaning att nån dag före besöket ordna en provtagning varhelst jag befinner mig i landet.

Så inte den här gången. Jag vet att onkologen planerar att kalla mig i juni men tyckte att kallelsen kom väl tidigt. Och ingen provtagningsremiss var bifogad. Hmm?? Med tanke på sista raden "Din hälsocentral" börjar jag fundera??  Ja, just ja... För en månad sedan begärde jag ett nytt recept på den blodtrycksmedicin jag äter sen 5 år tillbaka. Kan det vara det som väckt hälsocentralens intresse för att kolla mina provvärden?

Sagt och gjort så skriver jag till "Din hälsocentral" via 1177. se: "Fick kallelse från er för provtagning 25 maj och vill veta vad det handlar om. (OBS att 25 maj är kr. him. dag!!) Vet att jag ska till onkologen i Gävle i juni. Är det samordnat med detta? Vill f.ö. ta ett PSA-prov i samband med nästa provtagning...." Visst skulle det väl vara smart att göra en enda provtagning istället för två när det inte är frågan om akutsjukvård tänkte jag.

Och svaret jag fick andas att ssk öht inte har pratat med doktorn om detta. "Tack för upplysningen. Dessa prover är bokade enl dr K Kibreab (ej onkologen) prover är bokade 23/5 och du ska vara fastande från kl 22 kvällen före. Har lagt en förfrågan om PSA prov till dr." 

Inte så konstigt att sjukvården går på knä när man inte klara att samordna det som inte är akut. Och min upplevelse är att ssk "står på tå" utanför dr dörr och inte vågar kliva på. Rätta mig om jag har fel!

Och som patient upplever jag att man ska sitta vid sin brevlåda och vänta på kallelse via "snigelpost". Att få kallelse/inbjudan på annat sätt verkar inte vara möjligt vilket innebär att vi som är i vårdsvängen inte kan befinna oss på annan ort för då riskerar vi att missa den "beordrade" inställelsen för provtagning! 



fredag 27 november 2015

Bandyhallen och Kommunals hyckleri

Igår fick jag ett mail. Avsändare var Kommunals ordförande Barbro Andersson och mailet var ställt till alla ledamöter och ersättare i KS och KF. Budskapet var att vi inte borde bygga nån bandyhall med tanke på de bristande resurserna inom skola, vård och omsorg. Samma Barbro som i februari 2012 röstade nej till en motion om fler händer i skola och omsorg. Samma Barbro vars parti än en gång röstade nej till en förnyad motion för ett par månader sedan. Samma Barbro vars parti i senaste budgeten satsade 117 miljoner på KUS och 492 miljoner på ON medan koalitionen ville satsa 110 miljoner på KUS och 499 miljoner på ON. Om koalitionens yrkande hade gått igenom hade ON redan där haft 7 miljoner mer till omsorgen under 2016.
Vi moderater är tydliga med att ett en ökad driftskostnad för en hall skall tas ut inom KUS-nämndens egen budget och med en omslutning på mer än 110 miljoner/år i skattemedel är det ingen orimlighet att göra omfördelningar så att ett hallbygge äntligen blir av. Vi är också tydliga med att vi vill ge ON ett antal miljoner mer per år för att öka bemanningen och för att slippa ligga på näst sista platsen i undersköterskornas löneliga. Rätt hanterat klarar vi både hall och bättre omsorg!


Mailet:

Bandyhall eller välfärd?
Kommunal och Vision tycker att det vore väldigt olyckligt om kommunen skulle lägga medel på att bygga och drifta en bandyhall, samtidigt som det finns bristande resurser för att göra de nödvändiga dagliga insatserna inom vård, skola och omsorg. Våra medlemmar strävar varje dag för att få verksamheten gå ihop. Med ett allt större vårdbehov, en högre arbetsbelastning, utökade krav på dokumentation och svårt att få in vikarier så är det ett tufft läge. Många går i till jobbet fast de är sjuka, för att de vet att den ofta otillräckliga grundbemanningen och bristen på vikarier ställer till det för arbetskamraterna, kommuninnevånare och brukare. Jobbet finns kvar och byggs bara på. Sjuktalen ökar, den korta sjukfrånvaron blir allt längre.
När man jämför löneläget med andra kommuner så ligger Söderhamn i botten inom de allra flesta områden. Här behövs framtidsanda och långsiktiga satsningar! I den senaste lönerevisionen anvisades mer medel till socialsekreterare och undersköterskor. Lovvärt såklart, men den extra potten på 30.000 kr gav ett påslag på hela 32 kr per månad före skatt per person. 30.000 kr till en hårt arbetande grupp!
Omvårdnad, Arbetsmarknads- och Socialnämnd brottas med att få budget att gå ihop, extraresurser hit skulle göra en enorm skillnad för anställda, medborgare och brukare. Vi vill se att det satsas på ökad trivsel, ökad bemanning, insatser för större frisknärvaro och högre löneläge för alla grupper. Detta för att göra Söderhamns kommun till en attraktivare arbetsgivare, det kommer att behövas när det ska rekryteras minst 200 nya medarbetare inom de närmaste åren.
Så upp till bevis nu!
 

Med vänliga hälsningar

Barbro Andersson
Kommunal

fredag 24 januari 2014

Byskolorna


Sitter och reflekterar över tiden som har gått sen jag skrev mitt förra inlägg på bloggen. Tycker att jag gjorde en rätt så bra analys den 14 oktober efter PWC:s presentation av skolutredningen. Visst måste det finnas många andra lokaler som kommunen kan avvara till förmån för "byskolorna". Men varför använder vi begreppet byskolor om de skolor som egentligen ligger i centrum av våra mindre samhällen i kommunen? Borde väl rimligen heta Trönö centralskola, Stråtjära centralskola och varför inte Mo kyrkskola i stället för byskolor?

Lite kuriosa är att ett av mina första jobb som 14-15åring var att rensa formvirke när Stråtjära centralskola byggdes. Själv hade jag Stråtjära småskola (mellan Martin Perssons verkstad och Wicksells cykelaffär) som min första skola. I 1-2:an hade vi Florence Lingblom och i 3-4:an Magda Wicksell som lärare. I 5:an bar det av till Kyrkskolan (där Eklunda nu ligger) med Gunnar Wallin, Per Nanstad, överlärare Johannes Nordin (som efterträddes av rektor Albert Rydén) och den ganska argsinte Wickström vad han nu hette i förnamn som lärare. Tänk att på den tiden höll kommunen med särskilda lärarbostäder och jag tror t.o.m. att Wickström bodde i en lägenhet i själva skolbyggnaden. På bilden nedan är det väl frågan om min 3:dje klass och halva gänget är från klass 4.




måndag 14 oktober 2013

Framtida skolorganisation

Idag har vi gruppledare fått en föredragning av PWC:s utredning/förslag till
ny skolorganisation. Från socialdemokraternas sida vill man forcera fram ett beslut i fullmäktige före valet vilket jag är mycket tveksam till. Min uppfattning är att det måste göras en heltäckande lokalutredning omfattande kommunens alla förhyrda och ägda lokaler. Omvårdnadsnämnden har ett stort behov av fler och bättre lokaler. Hyresavtalen med Västerbacken, Kulturens Hus och Verkstäderna löper snart ut. Kommunens invånarantal har minskat med ca 8 000 personer under de senaste decennierna. Hur ser lokalbehovet ut för övriga kommunala verksamheter? Att i detta läge hetsa fram en lösning enbart för skolorna känns inte som en bra idé.    

Skolsnusket....



Mycket bra att Kalla Fakta uppmärksammade skolsnusket. Många kommuner driver städningen i egen regi och då är det svårt att utöva någon särskild kvalitetskontroll. Lika illa blir det om man upphandlar städning där lägsta pris blir avgörande utan att man har klarat ut hur städningen ska kontrolleras och vilka "påföljder" det blir vid brister i utförandet.

Ett sätt att förbättra detta skulle kunna vara att man använder sig av kvalitetsupphandling och jag lade en motion om detta redan år 2009. Vid ett fast pris och ett utvecklat sätt att kontrollera och bedöma utförandet
skulle såväl städfirmor som den egna städorganisationen få konkurrera om vem som kan leverera bästa städningen för det givna priset.

Så här såg motionen ut och den bifölls, hör och häpna, för ett par månader sedan...

MOTION

Kvalitetsupphandling är en metod som kan ge medborgarna bättre kvalitet på den skattefinansierade verksamheten utan att kostnaderna därför ökar. Metoden innebär att olika entreprenörer får beskriva vilken kvalitet på varor och/eller tjänster de kan leverera till ett givet pris och att man är överens om på vilket sätt verksamhetens kvalitet skall följas upp och bedömas, samt om följderna vid eventuella avvikelser.

Kvalitetsupphandling kan införas stegvis i flera av de nu kommundrivna verksamheterna och vi förslår att man börjar med en försöksverksamhet i t ex ett skolområde vad gäller städverksamheten.


Vi yrkar därför

att kommunfullmäktige beslutar att Söderhamns kommun skall övergå till kvalitetsupphandling inom de verksamheter där så kan vara lämpligt

samt att fullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att påbörja en försöksverksamhet med kvalitetsupphandling av städverksamhet vid t ex ett av kommunens skolområden.
 

fredag 11 oktober 2013

Ledarskap, stabsarbete, vin till maten och det demokratiska underskottet

Det är få frågor som engagerar politiker och allmänhet lika mycket som "vin till maten" och arvoden. En fråga som nyligen var uppe i Söderhamns kommunfullmäktige var just "vin till maten"-frågan där det röstades kors och tvärs över partigänserna.

Min uppfattning är att mycket grundar sig i det bristande ledarskapet i kommunen där bristerna i stabsarbetet är en av de största orsakerna. Klara och tydliga regler samlade på ett lättåtkomligt sätt borde kunna förhindra såväl missbruk som missförstånd.

Att klart skilja på regler för politiker och anställda bör vara första steget. Anställdas löner och anställningsvillkor skall regleras i avtal mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Min uppfattning är att kommunchefen med sin stab skall vara arbetsgivarens högsta representant och att förhandlingar dem emellan skall ske inom de ramar som politiken fastställer för varje mandatperiod.

Politiker är direkt eller indirekt folkvalda och skall sina egna regler som bör vara klara, tydliga och lätt tillgängliga för allmänheten att granska. Ett samlat, öppet och tillgängligt regelverk med en öppen redovisning av resor, konferens- och restaurangnotor, arvoden mm ger allmänheten en möjlighet att vart fjärde år utföra sin "förhandling" med politikerna genom att välja till eller välja bort de politiker som använder sitt förtroende på fel sätt.

Självklart skall politiker ut i landet och världen på studiebeök och konferenser och då ska man givetvis ha skälig ersättning för sin bortavaro. Full täckning för resa, boende och mat eller fullt traktamente med ev avdrag för sånt som tillhandahållits på annat sätt. Om det kan ingå ett eller par glas vin i den måltid som intas inom ramen för det traktamentsbelopp som dras av för en middag borde inte vara nån konstighet om resan är befogad vilket är tveksamt i många fall. Det t. ex. kan inte vara nödvändigt att förlägga interna strategidagar på konferenshotell utan koppling till studiebesök eller annat externt utbyte. Allt utöver traktamentsbeloppen skall naturligtvis betalas av den enskilde.

Vem vill ställa då upp som politiker? Och vem vill du ha som din företrädare i kommun och landsting? Själv fann jag det uteslutet att ställa upp i politiken med det yrke, de fritidsintressen och den familjesituation jag hade fram till min senare del i livet. Men när min arbetsplats lades ner fick jag möjligheten eller blev tvingad (beroende på hur man ser på det) att gå i förtidspension och blev tillfrågad att ställa upp på ett politiskt uppdrag och accepterade. Jag ser nu min tid i politiken som en form av värnplikt eller samhällsansvar men visst funderar jag rätt ofta varför man som pensionär binder upp sin kalender med möten var och varannan vecka.

Men ska det bara vara yrkespolitiker, pensionärer eller de som vill komma ifrån sina ordinarie arbetsuppgifter som ska vara våra företrädare? Fackliga ombudsmän, offentligt anställda, anställda på politiskt kopplade studieförbund är överrepresenterade som politiker. Hur skulle man kunna ha ett politiskt uppdrag om man dag- eller veckopendlar till sitt arbete? Hur kommer man tillbaks till politiken om man flyttar till annan ort mellan två val? Ett starkt tjänstemannastyre och allt för många "små" politiska uppdrag med mycket begränsat inflytande attraherar inte de bästa.  Får vi därför rätt människor som våra företrädare?  Frågorna är många och det demokratiska underskottet är stort och skrämmande. Men om vi fortsätter diskutera vin till maten istället för ledarskapet, organisationen och det demokratiska underskottet kommer inte mycket att hända.